- bønfalde
- {{stl_39}}bønfalde{{/stl_39}}{{stl_4}} ['bœnfalˀə]{{/stl_4}}{{stl_7}} (an)flehen; beknien;{{/stl_7}}{{stl_40}}{{/stl_40}}{{stl_9}}bønfalde én om ngt.{{/stl_9}}{{stl_42}} jemanden{{/stl_42}}{{stl_7}} um{{/stl_7}}{{stl_42}} etwas{{/stl_42}}{{stl_7}} anflehen{{/stl_7}}
Dansk-tysk Ordbog. 2014.